HD har i avgörande Ö 4545-21 tagit ställning i en utmätningsfråga. Saken gällde kronofogdens beslut om utmätning av en villafastighet tillhörande en ensamstående mamma med sex barn för betalning av hennes skulder.
Kvinnan bestred och framhöll att det inte kan anses vara försvarligt att utmäta fastigheten.Hon hänvisade till att hon har sex barn som bor där och att flera av dem har speciella behov och att det inte är värt att utmäta fastigheten för det begränsade överskott som en försäljning kan tänkas ge.
Målet väcker främst frågan om försvarlighetsbedömningen i 4 kap. 3 § första stycket utsökningsbalken vid utmätning av en bostadsfastighet och bestämmelsens förhållande till Barnkonventionen.
Barnkonventionen är numera en del av svensk rätt. En tanke med inkorporeringen av artiklarna 1–42 som lag är att tydliggöra att konventionens rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som berör barn; det gäller också i fråga om befintlig lagstiftning (se prop. 2017/18:186 s. 74 och 86)
Målet är av principiellt intresse varför HD:s bedömning återges i det följande.
”15. I huset bor JVs sex barn, varav fem var under arton år vid utmätningen.En del av dem har nedsatt funktionsförmåga och särskilda behov. Familjen har av allt att döma bott där sedan ganska lång tid, och barnen har sina kamrateroch går i skola i närheten. JV har utförligt beskrivit de stora svårigheter som finns för dem att hitta en annan rimlig bostad för familjen, med en hyra somhon klarar av. Utredningen visar att alla barnen skulle drabbas i hög gradnegativt om de nu slits upp från sin invanda hemmiljö. En tvångsvis försäljning av fastigheten skulle vara ett klart avsteg från vad som är bäst för dem. Vid försvarlighetsbedömningen ska detta förhållande väga tungt.
16.Den aktuella utmätningen avser skulder om sammanlagt drygt 250 000 kr till nio olika borgenärer, Skatteverket och huvudsakligen finansbolag.Fastigheten, där huset i en del avseenden är i dåligt skick, är värderad till omkring 700 000 kr. Sedan betalning har gjorts till förmånsberättigad borgenär, skulle överskottet till utmätningsborgenärerna bli lite mer än 85 000 kr tillhopa.
17.Det enda alternativ som finns till utmätning av fastigheten är utmätning i JVs lön. För närvarande har hon löneutmätning med ungefär 8 000 kr i månaden. Om fastigheten inte utmäts och säljs, kommer löneutmätningen att behöva pågå under lång tid, mer än fyra år, för att utmätningsfordringarna ska bli betalda.
18.En försäljning av fastigheten skulle alltså samtidigt ge ett överskott på inte mer än drygt 85 000 kr till de nio borgenärerna. När barns bästa påverkasbör det normalt kunna krävas ett större överskott än annars för att åtgärden ska anses försvarlig. Överskottet skulle dessutom räcka till betalning av bara mindre än hälften av de, i fråga om flera av borgenärerna, ändå tämligen begränsade fordringarna. Hänsyn bör också i någon mån kunna tas till att det rör sig om borgenärer som – beroende på föreliggande motintresse – kan ha att acceptera en viss väntan på betalning.
19.Vid en avvägning mellan barnens intresse av att inte behöva lämna sin hemmiljö och borgenärernas intresse av att nu utnyttja fastighetens ekonomiska värde, kan en utmätning av fastigheten inte anses försvarlig.
20.Utmätningen av fastigheten och pantbrevet ska därmed hävas.”
__________
Utgången visar på den betydelse som Barnkonventionen nu fått i svensk rätt.
Källa: Domstolsverket