En kvinna i Stockholm hyrde ut en trerumslägenhet under en period av ca 1,5 år. Bostadsrättslägenheten ägdes av ett bolag tillhörande kvinnans make. Avtalad hyra ca 16 000 /mån. Efter hyresperioden utgång lämnade hyresgästen in ansökan hos Hyresnämnden med yrkande om återbetalning av hyra.
Kvinnan bestred kravet och att hyran skulle varit oskälig. För att ta ställning i ärendet hade Hyresnämnden att ta ställning till vilken hyreslagstiftning som var tillämplig på det aktuella hyresförhållandet, Jordabalken, eller lag om uthyrning av egen bostad vilket var kvinnans utgångspunkt för uthyrningen. Då bostadsrätten ägdes, vilket blev avgörande, av makens bolag ansåg Hyresnämnden emellertid att uthyrningen, trots hyresavtalets formella partsställning, skulle bedömas som näringsverksamhet och därmed att jordabalkens bestämmelser skulle tillämpas.
Då något hyresmässigt jämförelsematerial inte åberopades valde Hyresnämnden att göra en skälighetsbedömning. Vid denna ansågs 13 150 som en skälig hyra och då den tidigare hyresgästen betalat 16 850 i månadshyra ålades kvinnan att återbetala mellanskillnaden.
Kvinnan överklagade men Svea Hovrätt gjorde samma bedömning som Hyresnämnden.
Källa:Domstolsverket