Följande avgörande illustrerar det viktiga förhållandet att sambos inte ärver varandra. För att det skall bli aktuellt så krävs testamente. Se även vårt nyhetsbrev av den 24 april 2013 som också behandla frågan om s.k. dold äganderätt. I det nu aktuella fallet väckte dödsboet efter en kvinna talan mot hennes sambo. Dödsboet yrkade bättre rätt till en andel av den lägenhet, bostadsrätt, som parterna delat sedan år 1997. Bostadsrätten hade tidigare varit en hyresrätt och det var mannen som i huvudsak betalt hyran. Vid övergången till bostadsrättsättförening registrerades mannen som medlem.
Dödsboet gjorde gällande att kvinnan hade dold samäganderätt och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att boet hade bättre rätt till hälften av bostadsrätten, eller en mindre andel som domstolen fann skäligt. I andra hand yrkades att sambon skulle göra obehörig vinst om han betraktades som ensam ägare och att talan borde bifallas på denna grund.
Tingsrätten kom i sin dom fram till att dödsboet inte hade bevisat att det funnits en gemensam partsavsikt om att samborna skulle äga bostadsrätten ihop. Tingsrätten ifrågasatte inte att bostadsrätten köpts till ett pris som understeg marknadsvärdet, men detta är samtidigt normalt i samband med ombildningar. Köpet hade finansierats med ekonomiska medel som bara kommit från sambon och det hade inte visats att det funnits en gemensam partsavsikt i linje med dödsboets uppfattning. Sambon kunde därför inte anses ha gjort någon obehörig vinst. Dödsboets talan ogillades därför. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom.
I linje med vad HD kom fram till i det mål som vi skrivit om i nyhetsbrevet den 24 april 2013 så blir det återigen tydligt hur viktigt det är att kunna styrka att det varit parternas avsikt att båda skulle vara ägare till lägenheten för att dold samäganderätt skall anses föreligga.