Frågan var om en bostadsrätt som köpts i eget namn men för en huvudmans räkning kan beläggas med kvarstad för en fordran mot huvudmannen.
I det aktuella faller hade hustrun köpt lägenheten och ensam registrerats som medlem i föreningen. Tingsrätten beslutade om kvarstad avseende mannens egendom för att täcka skadeståndsfordran på ca 84 miljoner euro. Kronofogdemyndigheten beslutade med stöd av beslutet om kvarstad vad gäller bostadsrätten. Makan överklagade. Både tingsrätten och hovrätten avslog överklagandet. HD meddelade prövningstillstånd.
HD skriver i sin dom, mål nr Ö 5633-19, bland annat som följer:
Vid förvärv av fast egendom förvärvar en dold ägare eller samägare inte omedelbart genom förvärvet en äganderätt till hela eller delar av fastigheten utan i stället ett obligationsrättsligt anspråk mot den öppne ägaren. Först i och med ett formenligt avtal mellan den dolde och öppne ägaren eller en lagakraftvunnen dom får den dolde ägaren en äganderätt till hela eller delar av fastigheten och först därefter kan utmätning ske av fastigheten för en fordran som någon har mot den dolde ägaren.
En bostadsrätt är lös egendom. Vid förvärv av bostadsrätt får köparen skydd mot säljarens borgenärer först när bostadsrättsföreningen har underrättats om överlåtelsen och sålunda inte redan genom avtalet.
Att frågan om kommissionslagens tillämpningsområde – som enligt 1 § alltså omfattar lös egendom – övervägts i lagstiftningsarbetet, och att bl.a. sakrättsliga frågor beträffande bostadsrätter då särskilt beaktades, talar starkt för att 23 § kommissionslagen ska tillämpas också vid förvärv av bostadsrätter.
Till det kommer att det redan i dag sakrättsligt görs skillnad mellan förvärv av fast egendom och bostadsrätt . Det föreligger också vissa skillnader beträffande formkravet, bl.a. att formfel vid köp av bostadsrätt läks efter två år, som talar mot att bostadsrätter ska behandlas på motsvarande sätt som fast egendom vid utmätning och kvarstad beträffande den dolde ägarens skuld.
Slutsatsen är alltså att 23 § kommissionslagen ska tillämpas vid förvärv av bostadsrätt och att något hinder mot utmätning inte kan anses föreligga beträffande den dolde ägarens skuld. Det finns därmed inget hinder mot att en bostadsrätt under sådana förhållanden beläggs med kvarstad.
Bostadsrätten köptes för mannens räkning. Han blev därmed enligt HD:s uppfattning ägare till egendomen redan vid förvärvet. Det har därför inte funnits några hinder mot att belägga bostadsrätten med kvarstad. Överklagandet avslogs därför.
Källa: Domstolsverket